Sivusto
Lääkehaku
Apteekkihaku
Terveys | 23.02.2018
De flesta kvinnor upplever någon gång intimbesvär, till exempel klåda och sveda. Ofta är det inte frågan om jästinfektion, utan andra förtretliga men ofarliga besvär.
Jästinfektion i slidan är vanligen lätt att identifiera: den orsakar kraftig klåda och grynig vitflytning.
Jästinfektion beror oftast på jästsvampen Candida albicans, som även normalt förekommer hos nästan alla kvinnor. Om jästsvampen av någon anledning för‑ ökar sig för mycket kan den orsaka inflammation.
– Om klådan börjar efter en antibiotikakur är det antagligen frågan om jästinfektion. Även p-piller, graviditet och diabetes ökar risken för jästinfektion, berättar docent Maija Jakobsson, specialläkare i gynekologi och obstetrik på kvinnokliniken vid HUCS.
Om en läkare tidigare diagnostiserat jästinfektion hos en kvinna och symtomen är klara, kan man behandla med egenvårdsläkemedel, till exempel vagitorier eller flukonazolkapslar.
Men ofta används läkemedel mot jästsvamp fast problemet skulle bero på något helt annat. Då går pengarna till spillo och den rätta behandlingen fördröjs.
– Hos en del kan läkemedel mot svamp orsaka irritation eller allergisymtom. Läkemedel som tas via munnen kan dessutom ha skadliga interaktioner med andra läkemedel. Man ska alltså inte äta sådana här läkemedel i onödan, säger Jakobsson.
Om besväret blir långvarigt eller återkommer ofta, är det bäst att gå till läkare för att få reda på orsaken.
Ibland kan orsaken till klådan vara till exempel utslag som kräver läkarvård. Sådana är bland andra lichen ruber och lichen sclerosus, inflammatoriska hudsjukdomar.
Kraftig stress kan öka risken för jästinfektion. Då kan det behövas förebyggande medicinering, som man får på läkarordination.
– Att jästinfektionen blir kronisk är relativt ovanligt. Har man ständiga symtom är orsaken vanligen något annat än jästsvamp, konstaterar Jakobsson.
När kvinnans östrogenproduktion minskar i klimakteriet blir slidans slemhinna tunnare och torrare. Nästan alla upplever klåda och sveda i intimområdet i den åldern.
En tunn slemhinna går lätt sönder och små sår kan inflammeras. Men då är det inte frågan om jästinfektion och läkemedel mot jästsvamp hjälper alltså inte.
– Det lönar sig absolut för kvinnor i övergångsåldern att prova lokala östrogenpreparat som kan köpas utan recept på apoteket. De stärker slemhinnorna och ökar slemutsöndringen, vilket lindrar symtomen, förklarar Jakobsson.
När man börjar med lokal östrogenbehandling lönar det sig att först använda preparatet dagligen i två veckors tid. Sedan räcker ett vagitorium två eller tre gånger i veckan.
Hos unga kvinnor kan symtomen ofta bero på sur och riklig vitflytning, som leder till cytolys, cellupplösning. Hos en del kvinnor irriterar slidans sura sekret slemhinnorna och orsakar sveda.
– Tar man då läkemedel mot svamp minskar det tillfälligt vitflytningens surhet och hjälper mot symtomen, även om problemet inte är jästsvamp. Men då återkommer symtomen snart igen, säger Jakobsson.
Många kvinnor klarar sig med sina symtom när de får höra att det är frågan om ett normalt fenomen, som inte kräver behandling. Vitflytningen ska vara sur, för att hålla skadliga bakterier borta från slidan.
Vid behov kan också dessa symtom behandlas med lokalt östrogenpreparat som stärker slidans slemhinna och höjer vitflytningens pH-värde en aning. Ett vagitorium ett par gånger i månaden brukar då räcka.
I slidan lever normalt rikligt med nyttiga mjölksyrebakterier, som gör vitflytningen lämpligt sur. Men ibland rubbas den normala bakteriebalansen och andra mikrober kommer åt att orsaka en inflammation i slidan, alltså bakteriell vaginos.
Symtom på bakteriell vaginos är klåda och sveda och dessutom illaluktande, grå- eller gulaktig flytning. Inflammationen behandlas med mikrobläkemedel som ordineras av läkare.
– Bakteriell vaginos kan ibland bli ett återkommande och segt besvär. Receptfria preparat med mjölksyrebakterier kan fungera förebyggande, tipsar Jakobsson.
För upprätthållande av en normal bakteriebalans i intimområdet finns både mjölksyrepreparat som tas via munnen och sådana som förs in i slidan. En farmaceut eller provisor på apoteket kan ge närmare anvisningar om användningen.
En god personlig hygien är bra för intimhälsan. Men man bör undvika alltför frekvent tvätt och starka tvättmedel.
– I stället för tvål är det bättre att använda sura tvättlösningar eller bara vatten. Trosskydd ska inte användas hela tiden. De ökar fuktigheten i intimområdet och kan orsaka klåda, förklarar Jakobsson.
Har man ofta symtom lönar det sig att prova tampong eller menskopp som mensskydd i stället för bindor. Alltför åtsittande kläder som inte andas kan också orsaka symtom hos en del kvinnor. Intimområdet kan smörjas med oparfymerad olja, som finns på apoteket.
Jästsvamp trivs i en söt miljö. Att minska på sockret i kosten kan därför hjälpa mot återkommande jästinfektioner. Att dagligen äta naturell yoghurt som innehåller mjölksyrebakterier kan också hjälpa. Däremot behöver man inte undvika bakverk som bakats med jäst.
Jakobsson poängterar att vitflytning är ett normalt fenomen hos kvinnor.
– Vitflytningens uppgift är att smörja slemhinnorna och motverka inflammationer. Det skulle inte alls vara bra om ingen vitflytning utsöndrades, påpekar hon.
Intimbesvär är visserligen förargliga, men sällan smittsamma eller farliga. Ofta har besvären samband med stress, som gör att kroppens bakteriebalans rubbas.
– Med tiden lugnar sig situationen vanligen, försäkrar Jakobsson.
Apotekare Ahri Hirvonen på apoteket i Ilomants vet att många kunder upplever det pinsamt att tala om intimbesvär på apoteket. Men hon försäkrar att det inte finns någon orsak att vara generad.
– Man kan utan oro be oss om råd. Vi är professionella när det gäller behandlingen av sådana här besvär, vi är utbildade för det och frågorna är bekanta och vardagliga för oss.
Hirvonen påpekar att kunden på egen hand lätt kan ställa fel diagnos. Då skaffar man fel behandling, symtomen lindras inte och problemet kan förvärras.
– Också för oss kan det vara svårt att utifrån symtomen veta vad det är frågan om. Men vi kan åtminstone bedöma om symtomen kan behandlas på egen hand eller om kunden borde gå till läkare, säger Hirvonen.
Om vi rekommenderar en egenvårdsprodukt åt kunden, ger vi också råd om hur den ska användas. Dessutom råder vi kunden att gå till läkare om behandlingen inte lindrar symtomen.
Hirvonen berättar att hon diskuterar intimbesvär med kunder nästan dagligen. Äldre kunder tar ofta frimodigt upp ämnet. Unga däremot kan uppleva att det är pinsamt att diskutera det.
– Sådana här symtom är väldigt vanliga och man behöver inte alls vara rädd för att tala om dem, sammanfattar apotekaren.
Teksti: Virpi Ekholm
Kuvitus: Mirkka Eskonen
Asiantuntijana naistentautien ja synnytysten erikoislääkäri, dosentti Maija Jakobsson, HYKS
För din hälsa 1/2018